torsdag 29 april 2010

Lämnar Holland

I morgon lämnar vi Haag och blir borta en månad.
När vi kommer hem igen är det 2 veckor kvar i Haag.
Tänkte att nu när vi ändå flyttar så kan ni få en liten inblick i vårt hem...
detta rum är jättestort och det bästa med lägenheten.
Ni ser halva rummet.
Kanske den bästa delen av rummet.
Det var det här rummet som jag förälskade mig i när vi var på husjakt här.
Vi var inte här på visning.
Vi var här på middag.
De skulle flytta hem till Sverige.
Jag sa bara att här vill jag bo.
Och det var tur det.
För vi hade åkt runt i en vecka med en mäklare och
tittat på alla möjliga skruttiga hus som var fula och dyra.
Hade lite panik där på lördagkvällen när vi inte hittat något.
Boendet är jätteviktigt tycker jag.
Jätteviktigt att man trivs i sitt hem.
Hur skulle det annars ha varit att bo här i 3 år om vi inte hade trivts här hemma...?
Hur kunde vi ha en sån tur!!!
Den röda soffan, som jag älskar...blev väldigt sliten i flytten hit.
Men dumt nog så sa vi inget.
Grrrr vad arg jag blir på mig själv!
Nu har tyget gått sönder, så den följer tyvärr inte med hem...
En liten Haagglimt!
Snart är det över.
Vad ska min blogg heta då?
Vardagiviken?
Vikenvardag?
eller fortsätta heta
Vardagihaag
Har inte bestämt mig än...!
Svåra beslut... ;-)
Ha en fin fin dag!
Varm kram
P

onsdag 28 april 2010

Dessa MEN...

Jag gör fotoböcker.
Tycker att de blir ett väldigt trevligt minne att ha med sig härifrån.
Jag har ett program i datorn och så bara matar man in bilderna och klipper och klistrar lite, lägger in bakgrunder osv.
Vet att det finns något motsvarande i Sverige.
Jag tycker att det är jätteroligt att göra böckerna och att de blir jättefina.
MEN.
Det där rackarns menet.
Förra sommaren gjorde jag 3 böcker på en vecka tror jag.
Det var ett års fotografering som skulle in i album.
Mycket jobb.
Tänkte att nu ska jag aldrig halka efter mer.
Så jag påbörjade albumet från vår resa hit efter sommaren.
Besök på Legoland osv.
Men sen dess har det inte hänt nå´t.
Är fortfarande ett år back.
Nu är det bara att ta tag i det.
Jag har liksom två veckor kvar i Holland.
Och ska liksom resa i en hel månad nu.
Då blir det liksom MYCKET bilder.
Jag har visst lite jobb att göra...!
Ha det bäst!
Kram
P

tisdag 27 april 2010

Sjukt mysigt...

Manneken Pis
Del av Europaparlamentet
Ett parti UNO i väntan på roomservice...
Mysig gränd

Grote Markt

Europakommisionen
Vi hade en mysig helg i Bryssel, trots att jag fortfarande är sjuk.
Vi gick runt i den mysiga staden och insöp atmosfären.
Vi satt på en uteservering och insöp atmosfären.
Vi körde runt och tittade på EU-byggnader och insöp atmosfären.
Vi satt på hotellrummet och spelade UNO och insöp atmosfären.
Vi beställde roomservice och insöp atmosfären.
Var så trött att jag inte orkade gå ut och äta, men det var ett mysigt alternativ..
Insåg när jag pratade med en kompis, att jag nog är lite udda.
Eller kanske att våra resor är lite udda.
Hon hade varit i Bryssel en gång och tyckte att det var väl inget.
Manneken Pis och o.k shopping och sen var där inget mer.
Paris är ju mycket bättre, på alla sätt. Tyckte hon.
Jo, jag håller ju med. Jag är ju oerhört svag för Paris. Men vi gillar Bryssel.
Eller kanske Happaranda. Är faktiskt lite nyfiken på Happaranda. Har aldrig varit där.
Helt ärligt är jag lite sugen på en myshelg i Happaranda. Kanske var det inte själva Bryssel vi njöt av. Kanske var det att vara på en ny plats. Kanske var det att vi var lediga tillsammans. Kanske var det nyfikenheten som blev lite stillad. Kanske njuter vi ganska mycket av livet i stort. Kanske njuter vi av det lilla i livet.
Här i Haag rustas det för drottningens födelsedag. Det är oranga lampor överallt och tivoli i halva stan. Vi gick en runda i går kväll med tjejerna. Det var jättemysigt. Kanske behöver inte vi så mycket för att vi ska tycka att det är mysigt. Jag kanske ska sluta att berätta om mina resor. Kanske tycker jag att det är mysigt överallt. Kanske är jag en väldigt dålig mätstock på vad som är ett bra resmål och vad som är ett dåligt.
Livet är en resa.
Man ska njuta av den resan.
Är den inte njutbar kanske du är på fel plats...
Ha det bäst!
Bara du vet vad som är bäst för dig!
P







måndag 26 april 2010

Mollan


Mollie är en härlig prick! Hon kör på sitt. Alltid. Hon har tillochmed ett eget språk. Alla ord slutar med -an och beskriver ordets egentliga betydelse. Här kommer ett smakprov.

Mamman. Pappan. Bellan. (Vendela) Ganska självklart och inte konstigt alls.

Sittan betyder stolen. Åkan betyder rutchkanan. Kissan betyder pottan. Skonan betyder skorna. Ätan betyder bordet. Liggan betyder sängen. Läsan betyder boken. Borstan betyder borsta tänderna. Ja ni fattar.

Idag är hon lycklig. Hon och Vendela fick nya skor igår. Hon var så lycklig att de skulle på innan frukost. Hon är så söt och go´.

Ha en bra dag, vi ska till lekan.

Kram

P

fredag 23 april 2010

Hipp hurra!

Just nu är det mycket som snurrar i mitt lilla huvud.
Hemflytt.¨
Dagar kvar i Haag.
Vänner här.
Vänner där.
Hinner inte träffa alla jag vill träffa, eftersom jag inte mår speciellt bra.
Imorgon åker vi till Bryssel och kommer hem söndag.
Vi kan ju inte ha varit här i 3 år utan att se Bryssel.
Det är 17 mil.
17 mill är ingenting för en Norrlänning.
Det är en dagstur innan man åker 7 mil till en dans, senare på kvällen...!
Av nån konstig anledning har det kommit nåt i vägen varje gång.
Sjuka barn, vår belgiska vän skadade sin fot, och nu är jag sjuk,
men vägrar att lämna Holland utan att se Bryssel.
Det blir en lightvariant av Bryssel.
Vi kommer att ha en softhelg.
Mysa mest. (läs vila...)
Sightseea mindre.
Men vi åker till Bryssel.
Europaparlamentet.
Manneken Peace.
Kaaaanske lite shopping.
Bryssel here we come!
Lite ångest har jag idag.
Min fina fina Nina fyller 40 idag.
Jag skulle så gärna ha varit där på Söderåsen i Offerdal idag.
Och i morgon fyller Pernilla 40.
Så om jag hade varit på Söderåsen idag så hade jag hunnit till Östersund i morgon.
Grattis mina fina vänner!
Nina vi firar när vi ses i Stockholm om ett par veckor!
Pernilla vi firar i Barcelona om 3 veckor!!
Nu måste jag packa!
Tot Ziens
P

torsdag 22 april 2010

Droppen som fick bägaren att rinna över...


Det är lite löjligt.
Detta handlar om en droppe.
Inte mer.
En liten liten droppe.
Det kanske är den där berömda droppen som helt enkelt får bägaren att rinna över.
Barnen fick ett virus.
I viruset fick man öroninflamation.
Själva öroninflammationen behandlades med penicilin.
Jag fick också ont i mitt öra i förra veckan.
Ganska ont, ganska intensivt som ganska snabbt gav med sig.
Men det blev ett tryck i örat.
Trycket sitter fortfarande i och senaste veckan har varit svajig.
Yr.
Svimmig.
Trött bortom all rimlighet.
Så jag var tvungen att till sist gå till doktorn.
Så här kan man inte ha det.
Då visar det sig att jag har vätska i örat.
En droppe som ligger där och trycker på balansnerven.
Och påverkar hela kroppen.
Jag är sjuk.
Sjuk av en liten droppe.
Det var droppen...



Kram

P

onsdag 21 april 2010

Moderna män



Moderna män är inte otrogna.
Vi lever på 2000-talet.
Moderna män värnar sin relation.
Moderna män vågar se upp till sin kvinna.
Moderna män kan leva med en kvinna utan att
trycka ner henne eller utnyttja sina fysiska fördelar gentemot henne.
Moderna män tar en aktiv del i familjen.
Moderna män tar en aktiv del i barnens liv.
Moderna män pratar med sin kvinna.
Moderna män berättar om de inte riktigt trivs i relationen.
Moderna män vidtar de åtgärder som krävs om man inte trivs i en relation.
Moderna relationer bygger på
ömsesidighet,
lojalitet,
respekt
och sist men inte minst
kärlek till varandra .
Vilken jäkla grotta har Tiger Woods och Jonas Bergström vuxit upp i???
I och med sitt kändisskap har de lite större ansvar än gemene man.
Vilken total förnedring dessa två kvinnor tvingas genomgå...
Ovärdigt!
Jag säger som Lena Mellin i Aftonbladet till prinsessan Madeleine:
"Du är ung, snygg, rik och välutbildad. Ta ingen skit!"
All kärlek
P

lördag 17 april 2010

Surt sa räven...




Det är här i Bayeux han är just nu mannen.

Han skickar lite fina bilder då och då. Likt en dåres envishet sa jag NEJ. Jag vägrar. Jag vill inte. Det är ingenting för mig. Hans syfte med resan var ju rent historiskt och andra världskrigigt. Det är inte det att jag inte gillar historia. Jag menar handväskutställning på Rijksmuseum i Amsterdam, där snackar vi historia...Nä jag bara skojar. Jag ÄR intresserad av historia och även andra världskrigets historia. Jag träffade en man en gång i england som hade fått the White Cross av drottningen för att han sänkt en tysk u-båt i engelska kanalen. Jag var bara 23 när jag bodde i London, men hans berättelse grep verkligen tag i mig. Det var med sorg han berättade. Eller rättare sagt det var någon annnan som berättade först givetvis. Peter har fått ett White Cross....och då kände han sig tvungen att berätta. Han sa, det är ingenting att känna stoltet för flickor (till mig och min kompis). Jag har dödat en massa unga män, lämnat deras föräldrar i sorg och förtvivland. Visst jag gjorde det för mitt land, men dessa unga männen hade ändå familjer. När Peter väl började berätta med sin sorgsna röst, så var vi så tagna att vi ville höra mer och mer...

Men jag tycker att det är så sorgligt. Tragiskt. Beklämmande. Så jag är helt enkelt inte mogen för en sådan resa. Men mannen lovade att ta med oss och göra en light variant, varvad med lattefika på någon uteservering och mys vid stranden. DÅ hänger jag med! För visst ser det fint ut! Envishet kan vara bra, men inte alltid...!
Ha det bäst
Må askan blåsa väck
Toddelooo

fredag 16 april 2010

Lite krasslig




Är lite krasslig idag. Lite förkyld, ont i halsen och på gränsen till feber.
Själv med småtjejerna för mannen är i Normandie i andra världskrigets fotspår.


Man känner sig lite trött och seg.
Tjejerna rastlösa.
Men vem bryr sig.
Jag är frisk.
Mina barn är friska.
Min stora kärlek är frisk.
Mina nära och kära är friska.
Mitt i livet.
Det går upp och ner.
Hit och dit.
Varje dag skall vårdas.
På ett ömt och kärleksfullt sätt.
Idag är det min dag.
I morgon vet man aldrig.
Alla dagar ska vara min dag tills jag dör.
Nu är det nu.
Så måste det vara.


Anna kunde verkligen förmedla.
På ett positivt sätt mitt i helvetet.
Kärlek.
Glöd.
Livslust.
Idag håller hennes familj minnesstund i Stockholm.
Det blir säkert vackert och fyllt av kärlek.
För några år sedan dog en nära vän till mig i cancer.
Nära på det sättet att vi berättade vårt innersta för varandra.
Även om vi inte träffades jätteofta sista året.
Jag pratade med henne på telefon några veckor innan hon dog.
Hon var också så stark hennes yngste var lika gamal som vår Mollie.
Tidigare hade hon fött ett dött litet barn.
Casper.
Han fanns hos henne varje dag även detta sista samtal flera år efter hans död.
Precis som hon fortfarande finns i mitt hjärta.
När vi besökte Notre Dame i Paris så tände vi ett ljus för att
hedra våra nära som inte finns här på jorden med oss längre.
Våra mor och farföräldrar och släktingar.
Min vän Carola och så Anna.
Anna som jag inte känner men som har berört mig och så många andra.
Idag så tänder jag återigen ett ljus för Anna och min vän Carola.


Ta hand om livet.
Ta hand om dina vänner.
Ta hand om dina nära och kära.
Lev medan du kan!
Hylla livet!
Se möjligheterna.
Klättra över hindren.
Stråla ikapp med solen!
Idag, i morgon och alla andra av dina dagar!


All kärlek


Pia


onsdag 14 april 2010

Mäklarna...

Sitter och väntar på mäklaren.
Hon ska fota lägenheten som snart ska hyras ut till någon annan...
Kan inte låta bli att tänka på Kjell Bergqvist och Cecila Frohde (var det hon förresten?).
Ofantligt rolig serie!
Min mäklare, eller rättare sagt hyresvärdens mäklare,
är varken rolig eller något annat.
Med risk för att låta rasistisk så är hon nog typiskt holländsk.
En typiskt kantig tant som ska ha sin vilja igenom.
Igår skrev jag att vi blivit lite kaxigare.
Det är det enda sättet att överleva här.
Hon ringde innan och undrade om hon kunde ha en visning,
en kvart senare, för den nya kunden kunde inte den tid vi bestämt innan.
Tyvärr går inte.
Synd.
Synd att jag är så himla upptagen.
Men det funkar tyvärr inte.
Usch tänker ni.
Vad har hänt.
Sån brukar hon inte vara.
Nä usch säger jag med.
Men jag VET att om jag sagt ja,
så hade jag haft folk springandes här i tid och otid.
Mitt hem är inte såpass välorganiserat att jag bara kan
öppna dörren och släppa in vilt främmande människor på lägenhetsvisning...
tyvärr, i min dröm är det så, men inte riktigt i verkligheten med två barn hemma...
Inte heller vill jag ha folk springandes här i tid och otid.
Solen lyser ju för sjutton.
Vem vill sitta inne och vänta då???
Nu kommer hon...
MÄKLAREN
Pass op!
Kram
P

tisdag 13 april 2010

It ain´t over until the fat lady sings...

Hollandsflickorna!Tillochmed lilla Mollie tyckte att det var spännande!

Jahapp!
Vår tid i Holland börjar lida mot sitt slut.
För min och flickornas del är det fyra veckor kvar här hemma.
Men det är två månader tills hemma är hemma i Viken.
Men vi är ju bortresta hela Maj, så fyra hollandsveckor kvar.
3 år.
Vårt familjeäventyr.
Hur fort gick inte det?
Vi kommer hem med en till familjemedlem.
Vem hade kunnat tro det.
Första året var jättejobbigt.
Gravid och sjuk.
Andra året var jättejobbigt.
Bäbis som var sjuk.
Sista året har varit fint.
Totalt sett har vi sett massor.
Vi har rest jättemycket.
Jättemycket.
Tillochmed supermycket.
Fantastiskt mycket av Europa har vi sett.
Mycket av Holland också faktiskt.
Vi har träffat jättehärliga människor.
Vi har träffat falska, avundsjuka människor.
Vi har njutit av varnadra.
Vi har tvingats vara ifrån varandra jättemycket.
Vi har njutit av barnen.
Vi har lärt oss nya enklare sätt att umgås.
Vi har envist hållit fast vid gamla sätt också.
Vi har försökt att inte tappa bort oss själva och tycker att vi lyckats ganska bra.
Vi har blivit tuffare.
Vi har blivit kaxigare.
Vi har blivit ödmjukare.
Det har varit en omtumlande resa.
På gott och ont.
Men den största känslan av att åka hem är glädje.
Självklart trivs man bäst hemma.
Borta bra men hemma BÄST!
Konstigt vore det annars.
Vi hinner resa lite till...
på torsdag åker mannen och min barndomskompis Pär
till Normandie och kollar kyrkogårdar...
Jag ville inte följa, men är nu bitter och ångerfull...
Nästa helg åker vi till Bryssel.
Helgen därpå till Stockholm.
Efter 12 dagar i Stockholm åker jag på tjejresa till
BARCELONA i fem dagar.
Där ska vi också träffa en kär gammal vän, som nu bor i Spanien!
Flyger sen direkt till MARBELLA där mannen och småtöserna väntar.
Mannen jobbar några dagar men det gör
inte så mycket för vi stannar i 2veckor!
Än är inte äventyret slut!
Vi suger på karamellen så länge vi bara kan!
Life is goood!
Tot ziens
Piaf

måndag 12 april 2010

Mina fina!
Lovet var inte så kul.
Två av fyra var sjuka.
De andra två krassliga.
Men vi fick några dagar där de var friska.
Barnens absoluta favorit är Sealife på Scheveningen.
Ett akvarium kan man säga.
De har utökat och har nu också krokodiler...
WOW! Klart vi skulle dit.
145kr per vuxen och 95 för barn.
Totalt ocker, men vad gör man inte när det är lov...
Vuxenbiljett om man är över 11år.
Shit vad dyrt.
Men de kan få gå in igen under dagen om de vill...
20 minuter senare var vi ute.
Valuta för pengarna?
Mycket tveksamt.
Krokodilerna som var bjässar på reklamen,
var 3 bäbiskroks som var en deci långa.
Senare "stekte" vi på en av strandrestaurangerna
(Olivers uttryck när vi glassade och stället hade egen DJ).
När barnen kom tillbaka fick de inte komma in.
En vuxen var tvungen att följa med in.
Jamen Oliver har ju betalt för vuxenbiljett och är snart 14, vad är problemet?
Tyvärr han måste vara 16.
Då tycker jag att ni ska sluta ta vuxenpris för barn om ni resonerar på det sättet!
FY!
Igår åkte vi upp i Euromast i Rotterdam.
Det kostade ungefär hälften.
Det var värt pengarna!
Idag är det tomt i mitt hus.
Två barn och tomt.
Den lilla är så arg att hon skakar.
Hon kanske också känner av den stora tomheten fastän hon knappt är två...
Ha det bäst
Kram
P

torsdag 8 april 2010

Fas 1

Flyttfirmor är här och tittar och lämnar offerter.
Jag rensar ut gamla barnkläder och bäbisleksaker.
Operation "Äntligen Hemma" är inledd och ligger i fas 1.
Högsta beredskap.
Red alert.
We are moving home!
Viken here we come!
See you sooooooon!
Pussåkram
P

onsdag 7 april 2010

Tilläggas bör...

...att det gröna på bilden i förra inlägget är INTE gräs.
Det är någon slags matta man lägger på lekplatser.
Än en gång så är inte gräset grönare nån annanstans!

Tänk på det!
Kram

Lite roar barn


Solen skiner i Haag idag.
Och inte nog med det, den VÄRMER också!!!
Vi är i parken, men som alltid när solen tittar fram så är någon av barnen krassliga.
Med fyra barn i huset så kanske den risken ökade med 50%.
Så dagens plan blev inte av utan istället är vi här i parken!
Jag försöker desperat få de stora flickorna att leka en liten stund med den lilla,
men inte ens mina kunskaper i pedagogik räcker till idag.
Resultatet blev att den lilla flickan leker med lite sand som hon hittat och
de stora flickorna gungar bräda!
Dags att sluta blogga och börja jobba!
Tur att lite roar barn!
Gamla mammor blir fort trötta...
Tot Ziens
P

tisdag 6 april 2010

I love Paris in the springtime...





Jag är tillbaka i Paris.
Åtminstone mentalt.
Kan liksom inte släppa Paris.
Det värmer fortfarande mitt hjärta.
Jag älskar Paris.
Paris är min stad.
Min kärleksstad.
Sista inlägget om Paris.
Jag lovar.
Har ni sett filmen på bilden?
Galen i Kärlek.
Underbar film.
Om kärlek.
Jag är också galen i kärlek.
Kärleksfilmer är min genre.
Hur som helst...
I filmen Galen i Kärlek, bestämmer sig huvudrollsinnehavarna
att mötas igen i Paris om de fortfarande känner varandra.
Diane Keaton deklarerar att hon kommer att fira sin födelsedag i Paris och
äta på Le Grand Colbert.
De har "the best grilled chicken, ever..."
Och ja.
Det har de verkligen.
Alltså den bästa grillade kycklingen.
Den härligaste personal man kan tänka sig och underbara lokaler.
Vi frågade om de hade barnmeny.
Nä, tyvärr, men det är så mycket mat att vi tar in extratallrikar till flickorna.
Wow.
Hallelujamoment när man bott i Holland i 3år...
Mollie som inte ens är två, satt som ett tänt litet ljus.
Hon satt på en vanlig stol och åt ordentligt med en stor gaffel.
Vilket lyckat besök det var.
Funderar på att fira alla mina födelsedagar där.
Det vore nåt.
Tror att jag äntligen vuxit ifrån presenter.
Detta är den bästa man kan få.
Och då bör tilläggas att jag är ingen gourmet.
Jag gillar enkel mat och enkla ställen.
Men detta var helt fantastiskt och högtidligt.
För oss alla.
Skippa presenter!
Åk till Paris!
Bli förälskad!
Le Grand Colbert
Puss
P

söndag 4 april 2010

Dubbelt upp!




Stackars min man.
Han har det inte lätt.
Men han verkar trivas ändå.

Det måste vara kärlek det.
Hans hustru, dvs jag, är nog av dubbel natur.
Och han den stackaren är av den uppfattningen att
ingenting är omöjligt eller ogenomförbart.
Så jag bara dreamar on...

Nu till min dubbla natur.

Jag skulle kunna handla var enda liten pinal som finns i
den fantastiskt underbart storartade superduper lyxiga Louis Vuittonbutiken
på Champs Elysee I Paris.
Och älska att vältra mig i deras vackra kreationer och
likt Mona Sahlin flasha runt med mina väskor.
Men detta är naturligtvis inte ekonomiskt möjligt
även om mannen skulle offra en hel del för mig...

Men så kommer vi till den andra sidan...!

I julas så handlade vi i vanlig ordning en massa julklappar till barnen.
Och visst blev de glada.
Absolut, det blev de.
Men alla har i princip allt de önskar och
ingen har väntat, väntat, längtat och längtat.

Tack för julisarna.

Fint.

Chyst.

Coolt.

Ok.

Super.

4 av barnen har dubbla julaftnar...
en på julafton och en på nyårsafton.
Förra året firades Julafton nummer 2 på Nyårsafton hos oss.
MEN glädjen, förväntan, pirret och KÄNSLAN
var inte så där starkt som man hade kunnat önska som förälder.
Så då började en tanke att gro.

Vad ska vi göra nästa jul???

Julen 2010 skall icke förglömmas...
Dessutom Julafton på självaste Julafton.
Dubbelbottnade Piaffen kom verkligen fram.
Nästa år (alltså i år 2010) blir det min själ inga julklappar.
Vi ska åka till ett barnhem i t ex Polen och
vi får inga julklappar utan ska
GE julklappar till barn som verkligen behöver det.
Av släkten ska barnen endast få pengar till vår resa.

Alltså INGA julklappar.

Och barnen nappade faktiskt.
De kom med förslag att de också kunde samla klappar av sina skolkamrater osv...
Nu verkar det som att det börjar bli dags att ta tag i dessa planer...

OJ oj vad har jag dragit igång...

Jag återkommer om och när dessa planer blir realitet,
men mannen har redan börjat kolla hyrbilskostnader, tillvägagångssätt osv.
Och när han tar tag i nåt och drar i det så brukar det bli verklighet.

Jag är dubbelbottnad och väldigt lyckligt lottad.

All kärlek

Piaf