söndag 12 december 2010

Antiklimax i Ängelholm

Ängelholm har bästa julhandeln, säger mina kollegor.
Fina affärer och lite folk.
Perfekt på en söndag tänkte vi.
3 mil gör väl inget om det går snabbt och lätt
att handla julklapparna!
Japp.
Tidigt ute!
Packade in tjejerna i lånebilen!
Perfekt.
Närmar oss Ängelholm.
Framme.
Mollie blir åksjuk och kräker i bilen.
I lånebilen.
Hem igen.
Mannen och Mollie fick stanna hemma.
Jag och Vendela vände åter mot Ängelholm.
Hittar inte så bra, men hittade parkering.
Ooops en bit att gå in till centrum.
Äh, vad gör väl det.
Vi går.
Stängt. Stängt. Stängt.
STÄNGT!
Öppet.
Åhléns var i allafall öppet.
Köpte lite krafs.
Kanske nån julklapp.
Antiklimax.
Aldrig mer Ängelholm!
Iallafall inte i julhandeln.
På sommaren är det hur mysigt som helst!
Nu blir det Lucia i kyrkan.
Bye bye
P

Goda grannar!

I morse knackade det lite försynt på dörren.
Där stod vår granne, Marina.
Med nybakt bröd i handen.
Hon hade varit till bageriet.
Tänkte att vi nog också ville ha nybakt frukostbröd.
Så glada vi blev.
Dels för det nybakta brödet.
Men mest för att vi har så fina grannar!
Ha en skön söndag!
Kramar
Pia

lördag 11 december 2010

Bye bye Holland!

Nu är det över!
Definitivt över!
Av Hollandstiden finns inget kvar.
Inget mer än fina minnen och fina vänner.
Alla andra anknytningar är borta!
Bilen var det sista.
Har kört med Hollandsskyltar på bilen fram till igår.
Men nu är den inte bara svenskreggad. Den är såld.
Den har tagit oss till många vackra platser.

Moseldalen är oändligt vackert.
Cruisat runt i fantastiska Paris några gånger.
Sett det mesta av Holland.
Belgien.

Åkt genom Europa ner till underbara Gardasjön.
Hem till Viken massor med gånger!
I snö.
I solsken.
Inne i bilen har det alltid varit solsken.

När vi åkte genom en tunnel i Schweiz var det snö och grått på ena sidan,
och 15 grader varmare och sol på den andra.

Den har gjort rätt för sig skulle pappa säga.

Jo det har den minsann!

Bye bye Hyundaien, bye bye Hollandsäventyret...!

Mys å må
Puss P

tisdag 7 december 2010

Vintermys i vintrigt Viken

Vårt fina fönster som är som en levande tavla...
mysigt även på vintern!
Ivriga töser bakar pepparkakor!
Kolla in Mollies perforerade deg...!


Den som läst min blogg, kan inte ha missat att jag
trivs i vår fina by.
Gillar att dessa fina landskap, som en dam i byn bygger i teman året runt,
får stå orörda!!!


Mys å må i juletid!
Varm kram
Pia






onsdag 1 december 2010

Home Sweet Home







Oj vad tiden går!
Vi har acklimatiserat oss hemma i Sverige!
Men även om man trivs så är det faktiskt en stor omställning ändå.
Jag trivs bra på mitt nygamla jobb.
Jag trivs bra med att jobba helt enkelt.
Även om det inte känns lika toppen när barnen är sjuka.
Innan var det ju ingen skillnad, man var hemma ändå.
Ringa jobbet och säga att barnen är sjuka = dåligt samvete.
Och så får jag dåligt samvete igen mot barnen som är sjuka...ond cirkel det där!
Men inte mycket att göra.
Men måste erkänna att det är rätt så kännbart när man har haft små barn i lite mer än 14 år, fyra med fyra års mellanrum.
Inga VAB-pauser här inte!!!
Hemma är vi iallafall.
Gött!
Vi firar julen hemma och vi längtar allihopa!
Vi har liksom inte firat riktig jul på tre år.
Julgrejor här och julgrejor där.
Hemma till jul.
Borta till jul.
Stress.
Iår hemma till Jul, Julefrid och fröjd.
Ett julbord avklarat.
På Ladan i Båstad.
Nanne Grönwall, Sanne Salomonsen och Jenny Silver hade julshow.
Härliga kvinnor!
Det är Girlpower det!
På fredag blir det julbord med mina Ladies Circle väninnor.
En annan sorts Girlpower kan man säga!
Nästa fredag blir det med jobbet och där är det faktiskt också Girlpower.
Eller kanske mest är det avsaknad av manpower...!
Mycket om inget.
I´m back!
Home Sweet Home
Puss
P




söndag 24 oktober 2010

JAAAG KAAAAN SJÄÄÄÄÄLV

Jag vet inte riktigt, men ser hon inte lite busig ut.
Eller inbillar jag mig.
Hon har liksom en liten räv bakom örat den här ungen.
Fyra barn har jag fostrat.
Tycker att jag faktiskt lyckats mycket bra med det dessutom.
Alla barnen är väldigt artiga och lätta att prata med.
De har egen vilja och är inga nickedockor.
De är väluppfostrade och mysiga.
Aldrig har någon av dem skrikit på ICA.
Eller jo... NU är det en som skriker på ICA.
Har jag inte lärt mig nåt???
Hon skriker INTE för att hon vill ha något.
Hon blir helt förbytt när vi kommer in i en affär.
JAAAAAAAG ska köra!
(kundvagnen, och det skulle hon gärna få göra om det vore tomt i affären,
men hon är en fullständig livsfara för de övriga kunderna så jag måste rycka ut ibland,
då blir hon helt vansinnig...)
JAAAAAG ska lägga tomaterna i vagnen.
JAAAG KAAAAN SJÄÄÄÄÄÄLV!
JAAAAAAG SKA....
Hennes hetska stämma skär genom ben och märg.
I övrigt är hon rätt så resonabel och klok.
I affären blir hon som förbytt.
Det är så illa att jag bestämde att jag igår bestämde
att jag ska försöka handla utan henne i fortsättningen....
Herregud hur kunde det bli så här...???
Min lilla bäbis håller på att bli stor...
När hon blir tonåring är jag 50...
Jag måste börja träna.
Träna min mentala styrka!
Dubbla pass!
Hårdträning!
Giv mig styrka!
P

fredag 8 oktober 2010

Barn

Tänk så härliga barn är!
Här och nu!
Alltid!
Glada för det mesta!
Nyfikna!
Pigga!
Busiga!
Det är härligt att jobba med barn!
Roligt!
Mysigt!
Krångligt!
Svårt!
Högljutt!
Tröttsamt!
Men Hääääärligt!
En liten flicka på jobbet kunde inte sova om nätterna.
Det bodde monster under hennes säng.
Det gick helt enkelt inte att sova då.
Hon fick sova hos föräldrarna men vägrade konsekvent att sova i sin egen säng.
Men flickan har kloka föräldrar.
De lyssnade på henne och funderade.
De kom på en alldeles brilliant ide´!
De åkte till leksaksaffären och köpte ett trollspö till henne.
På kvällen trollade hon bort monstret!
Hon sover nu varje natt - i sin egen säng!
Ibland måste man som vuxen också vara här och nu.
Se det i ett barnperspektiv och vips så är problemet löst...
Jag är väldigt lyckligt lottad!
Jag har sex underbara barn i min familj!
Några är snart vuxna, men ändå...
Ikväll ska jag och 17-åringen på Jonas Gardell.
Han ville att jag skulle gå med honom.
Jag blev väldigt glad att han ville det...
Hållplats Glädjen
Here We come
Puss

onsdag 29 september 2010

Wow vilken hit...!

Jag har några mil till jobbet.
Så jag måste ta bilen.
När man kör hem är det ganska skönt att ha en stund i bilen och koppla bort jobbet.
Jag kopplar av med radion.
Olika stationer.
Idag blev det RixFM.
En så fruktansvärt dålig reklam de hade idag!
Har ni hört den?
Har ni hört Agrias reklam för djurförsäkringar???
Den är helt fruktansvärt dålig.
Paret kommer till flygplatsen på väg till solen.
Har du min biljett säger han.
Nä, säger hon.
Kommer du ihåg att katten blev sjuk i våras, frågar hon.
Pengarna till din biljett gick till veterinärkostnaderna.
Vi ska semestra på olika håll iår...!
Alltså HALLÅ!
Var detta verkligen det bästa de kunde hitta på???
Reste de sig från bordet och sa: Japp! Där satt den! Den kör vi på! Swell! Fantastico!
Bästa vi gjort hittills?
Herregud!
Det är den sämsta smörja jag någonsin hört!
Ever!
Ha det bäst!
Stanna upp och njut av hösten!
Se de vackra färgskiftningarna!
Känn dofterna och njuuuuuuut!
Puss

torsdag 16 september 2010

I´m singing in the rain...






Fy vad regnigt och blött det är...

Hollandsväder - blä.
Hittar inte regnstället...ligger förmodligen i vårt andra hem - förrådet hos Shureguard.
Måste köpa ett nytt.
Mindre kul med tanke på att vi handlat en massa t ex ny diskmaskin, dyrt och skittråkigt att lägga pengar på.
Vi har handlat nya lampor skitdyrt men jätteroligt att lägga pengar på.
Men nu vill jag ju ha ett regnställ, inte läge för det, men drömma kan man ju alltid.
Jag kan ju inte precis gömma mig i diskisen.
Kolla in de här regnrockarna. They Rock!

Rock on!
Regnrock...
Puss
P

tisdag 14 september 2010

Ivrig!

Ojsan hoppsan!
Jag har förvandlats till en duracellkanin.
Tror att det är så de ser mig på jobbet.
Mina nya trevliga arbetskamrater.
Ni vet.
Man kommer där, ny med nya ögon,
pigg och glad att börja jobba igen efter 3 år hemma,
ja jag är helt enkelt en liten "pain in the butt" ...
Det är så jäkla illa att jag känner det själv.
Idag fick jag hejda mig och säga, ähm du får ta mig med en nypa salt...
tänk på att jag har varit hemmafru i tre år...
I morgon är en ny dag.
Dagen då Pia taggar ner ett par hekto.
Jodå.
Man kan om man vill.
Ha det bäst!
Puss
P

torsdag 9 september 2010

Vardagiviken...

Vardagen rullar på.
Jobbar 75% på mitt gamla jobb.
Härliga arbetskamrater.
Härliga barn.
Vendela älskar sin nya skola.
Hon älskar att ha fått nya vänner.
Hon älskar att bli bjuden på en massa kalas.
Hon älskar gymnastikträningen på torsdagar.
Mollie älskar sitt dagis "lilleskott" som hon säger.
Men tyvärr fick hennes inskolning skjutas upp pga en envis
lunginflammation.
Mannens nystart på jobbet i Sverige börjar kanske inte optimalt...
Själv så glider jag runt på en räkmacka nu när han är hemma.
Om jag saknar Holland?
Nä inte en enda gång har jag kännt saknad.
Jag saknar mina vänner Margie och Alexandra och några till, men vi kommer ju ändå att ses.
Jag är sugen på att åka till Holland på semester.
Men saknar det gör jag absolut inte.
Life is good!
Nu måste bara Mollie bli frisk också...
Puss P

söndag 8 augusti 2010

En vanlig dag i Viken...eller kanske i Höganäs

http://hd.se/hoganas/2010/08/08/premiarcyklarna-rullar-mot-slutet/

Klicka på länken och scrolla ner. Fantastiskt fin bild...!

En helt vanlig dag i Viken...då åker man en runda till Höganäs.
Min kompis Marianne som bor 3 mil härifrån, hade aldrig varit i Höganäs, så vi tog en runda.
En heldag faktiskt.
Mysigt hade vi och hann med både lunch och go-fika.
Livet ska njutas.
Varje dag.
De är de små sakerna som gör det.
Cykeltaxi i Höganäs.
Galet.
Galet mysigt.
Mysigt hade vi.
Ha det bäst.
Kram
P

tisdag 27 juli 2010

Home Sweet Home



Den lilla tavlan, som blev helt tokig här i bloggen, är egentligen jättestor.
Den mäter nog 2x1,5 meter.
Den är hela familjens favorit.
Vi pratade om vad man skulle ta med sig hemifrån om man bara fick lov att välja en sak.
Alla svarade samma.
Alla var rörande överens.
Alla skulle ta tavlan.
Den är mäktig.
Den passade mycket bra till vår röda soffa, snyft...
Den nedre bilden är vad vi vaknar till varje morgon.
Det är min nya favorittavla.
Den går ju inte att ta med förståss.
Vi får njuta av den så länge vi bor här.
Vårt hus är ju alldeles för litet för oss,
men den här tavlan lämnar man inte i första taget!
Home sweet home!
Puss
Piaf

onsdag 21 juli 2010

En dag på stranden!

Man ligger där på stranden och blundar.
Solen värmer.
Vinden svalkar.
Det pratas och skrattas överallt.
Långt borta i bakgrunden hör man havet.
Livet är underbart!
Ha en härlig dag!

tisdag 20 juli 2010

Fin present!


Ni vet hur svårt det är att önska sig något.
Iallafall när man får frågan.
När man inte får frågan så har man rätt så många saker man önskar sig.
Carina måste ha läst mina tankar eller något sådant.
Hon fick iallafall in en fullträff.
En önskan som jag önskat ett tag men glömt bort att jag ville ha.
Nu önskar jag mig inget mer.
Inget mer än kärlek och sundhet hos nära och kära.
Det är allt.
En blygsam liten önskan...!

Jag ska berätta varför jag önskade den.

Jo, för det är så viktigt för mig att alla ska känna tillhörighet och gemenskap i familjen.
Även de som inte bor här.
Alla ska veta att de har en plats här.
Lika mycket plats som alla andra.
Och är lika viktiga.
Jag och mannen är grunden, fundamentet i det här hemmet.
Alla barn ska känna sig lika välkomna.

Det är viktigt.

Superviktigt.

Utifrån sett kanske löjligt viktigt.
Men för mig är det livsviktigt, inte för min skull, utan för barnens skull.
Det vill jag ge dem.
Det vill vi ge dem.
Denna gåvan utstrålar samhörighet.
Gemenskap.
En familj.
Här hos oss.
Denna familjen.
Jag blev så lycklig att jag nästan grät.
Den var så fin.
Så perfekt.
Det var det första Jonathan såg när han kom.
Fint sa han.
Jättefint.
Tror han kände det också.
I love it.
I love them.
All of them!
All kärlek.
Och och och!

P

torsdag 8 juli 2010

Vackra hjärtan

Alltså jag är en rätt så vanlig mamma.
Alldaglig.
Ingen bullmamma.
Ingen lattjolajbanmamma.
Vanlig.
Lite tjatig ibland.
Lite för snäll ibland.
Lite för skarp och skällig ibland.
Typ vanlig.
MEN jag har fått så vackra barn.
De är liksom vackra på insidan.
Skönheter.
Vore det en topmodeltävling som korade inre skönhet, skulle de vinna hela bunten.
Så är det.
Och jag är oerhört stolt för att det är så.
Ibland ligger det dem själva till last förståss, men jag tror på kosmisk rättvisa.
Det goda vinner alltid.
Vi åkte förbi ett hus som hade flaggan på halvstång.
Vendela undrade varför och jag berättade att de hade sorg och att någon hade dött.
Åh nej vad sorgligt, ligger det någon död därinne, undrade hon.
Nä, sa jag det kanske är en mormor eller farmor eller annan släkting som har dött.
Hon hörde bara att det var någons mormor som hade dött...
Åh sa hon.
Då skulle jag spreja ett hjärta.
Hurdå menar du, frågade jag. På flaggan eller?
Nä, sa hon.
Jag skulle spreja ett stort hjärta på marken så att mormor i himlen kunde se det.
Är det inte vackert?
Top model 2010 inre skönhet edition...!
We have a winner!
All kärlek
P

fredag 2 juli 2010

Ordets makt

Ful och tråkig?

Tänk vilken makt orden har.
Det är de som kan såra, sänka och kränka en människa.
Men ord har ju så väldigt olika betydelse för olika människor.
Olika koder i olika familjer tillochmed.
I mannens familj slösar man med kärleksord.
Det är härligt.
Men man kan också säga hårda ord fyllda med kärlek.
I början tyckte jag att det var galet.
Nu märker jag det inte ens.
Skojar och säger till exempelvis Vendela att hon är ful och tråkig.
Men hon är uppvuxen med det och får oftare höra att hon är snygg och smart...

Vi slösar med kärlek till barnen.
Fina ord.
Goda ord.
Positiva ord.
Om någon i skolan kallar henne ful eller tråkig kommer hon att le.
Det är som en droppe på en fågelvinge.
Den rinner rakt av.
Man ska vara försiktig med ord.
Man ska vara varsam vilka ord man använder till sin partner.
Eller alla sina nära och kära.
Ibland kastar man ur sig galna saker i vredesmod.
Men man måste faktiskt också ge varandra en rättvis bedömning.
Menar den andre vad den säger i vredesmod?
Menar jag vad jag säger i vredesmod?
Förmodligen inte.
Man får vara försiktig med vilka ord man använder.
Men man måste också välja vilka ord man suger åt sig och låter såra sig...
Se en helhet.
Är det en ond människa jag talar med som vill göra allt för att såra mig?
Är det en kärleksfull människa i affekt som förmodligen inte alls vill såra någon?

Ordet har makt.

Hantera det varsamt!

All kärlek

P

torsdag 1 juli 2010

Goda grannar!

Hur mycket är det värt med goda grannar?
Det är värt hur mycket som helst.
Vi har så underbara grannar.
Mina barn kliver in och känner sig som hemma.
Jag känner mig också som hemma.
Fast det är klart. Allt är spegelvänt.
Vi bor i parhus och då är det nog extraviktigt.
Vi har extratur med våra grannar.
Våra grannar är toppen.
Det är förresten våra förra grannar också.
Det är så det ska vara.
Vi försöker också vara bra grannar.
Om alla försöker så blir det ju superbra!
Goda grannar är det som gör skillnad.
Allt blir så mycket enklare.
Och roligare.
Ha en fin dag.
Kram

onsdag 30 juni 2010

Maria Montazami in town...

Maria Montazami denna härliga livsbejakande kvinna är här.
Hon är i Helsingborg.
Skulle vara kul att träffa henne över ett glas rosé.
Många skratt skulle det bli.
Fler skulle vara som hon!
Jag menar godhjärtad, vänlig, välkomnande och glad.
Men ett glas rose´med Marina, min goa granne, är ju inte alls helt fel.
Marina har redan lagt rosén på kylning.
Maria, du är också välkommen över om du vill!!!!
Mys å må i sommarvärmen!
Puss å kram
P

onsdag 23 juni 2010

I´m svimming, Vendela is swimming!

Jag svimmar!
Vendela simmar!
Hon har gått 6 lektioner på simskolan.
Idag fick hon och två andra tjejer vara i den djupa bassängen tillsammans med en av lärarna. Eller ja, han stod på kanten.
De simmade långa längder, hoppade från pallen på det djupa.
Simmade bröstsim och ryggsim.
Oh my god vad stolt jag är!
Kunde inte riktigt titta när hon skulle hoppa i från pallen
i det flera meter djupa vattnet.
Trodde jag skulle svimma!
Hon kan simma!
Jappie skulle Mollie sagt!
Ha en fin dag!
Kram

tisdag 22 juni 2010

Det är så rart med barn

Mollie säger natt natt när hon ska sova.
Igårkväll sa vi natt natt.
Älskar Dig sa jag.
Älskar Mig sa hon!
Hon är för go´den ungen!
Sen sa hon puss puss lav jooo!

måndag 21 juni 2010

Alla goda ting äro 3

Tre skäl till att jag älskar att vara hemma igen.
Alla dessa tre skälen hände idag, måndag.
1. Min föredetta granne ringde. Kom hit med sina barn och fikade.
2. Min nuvarande granne kom in med sin son. Barnen lekte i trädgården och på lekplatsen.
3. En annan granne som bor lite längre bort på gatan, plingade på och ville att vi skulle gå en runda, så vi gick en runda.
Detta hände på en dag i Viken. Har inte hänt på 3 år i Haag. Detta hände fastän jag inte bott i Viken på 3år. Jag älskar att vara hemma igen! Någon sa att det brukar vara jobbigare att flytta hem igen än att själva utlandsflytten. Ingen regel utan undantag. Vi är undantaget, and I love it!
vardagiviken= happy days

söndag 20 juni 2010

All you need is love

Läser var dag min kloka vän Ann-Sofies blogg.
Hon hade ett citat från Moder Theresa idag. Jag tycker att det var så fint, så jag översätter det fritt :"Om du analyserar andra människors dåliga sidor, finns det ingen tid över till kärlek"
Det är så sant som det är sagt. Många människor letar verkligen fel. Letar orsaker till att irritera sig. Alla är vi olika. Det gäller att acceptera människors olikheter. Hitta det goda.

Jag fick ett brev häromdagen, från en väninna från min USA-tid. Dvs 20 år sedan. Jag och Dee har inte setts på 20 år. Det är en lång tid. Alldeles för lång för att inte träffa vänner. Men trots att vi inte ens hade internet de första tio åren, så har vi ändå lyckats hålla kontakten. Inte regelbundet, men ändå kontinuerligt. Hur som helst. Nu är Dee mycket allvarligt hjärtsjuk. Hon vet inte om hon överlever fram till operationen eller operationen i sig. Hon skrev ett brev till ett tjugotal nära vänner. Och där fanns jag med. Det var inte svårt att svara Dee med tröstande ord. Det är inte svårt att göra det med en vän, som trots att man inte setts på 20 år, har en speciell plats i mitt hjärta. Fy vad tungt det var att läsa hennes brev. Men jag tror på mirakel och Dee är en varm och vänlig själ. Finns det rättvisa i världen så klarar hon detta.

Än en gång blir man påmind om att man måste leva detta livet på ett bra sätt. Trivas, vara lycklig. Från en stund till en annan så förändras det för alltid. Då gäller det att man ägnat tiden åt det goda. Ängnat tiden åt de goda vännerna istället för att reta sig på de mindre goda.
Att man sett de bra sidorna och haft tid att älska.

All you need is love, love is all you need.
Ännu ett citat från fina Ann-Sofie
"Love, Live, Laugh"
Älska, Lev, Skratta

torsdag 17 juni 2010

Tuff tuff

Mollie, den yngsta, är en tuff tjej. Stentuff skulle jag tro att hon blir.
När hon ser en myra så skriker hon : LÄääääääskigt, men hon är faktiskt tuff.
Tuffast av alla barnen.
Hennes syskon backar lite när hon ryar på dem.
Arg som en spik låter hon.
Mjuk som lenaste sammet är hon.
Igår var vi på dagisbesök.
Hon är inte så van vid andra barn än sina syskon.
Men hon drar bara iväg. Iväg och leker med de andra, okända barnen.
Hon är holländska i sin själ.
Vendela har oändligt många gånger backat för de holländska barnen och blivit puttad.
Inte ett lekplatsbesök utan putt.
Mollie har aldrig backat.
Hon tar ett kliv framåt.
Hon har aldrig blivit puttad.
Kommer förmodligen aldrig att bli det.
Backar INTE.
Hon berättar vad hon vill.
Hon berättar aldrig vad hon inte vill.
Hon vet.
Hon vet alltid.
Hon är alltid övertygad om vad HON vill.
Vi andra i familjen har mycket att lära av henne.
Solid as a rock.
Mjuk som sammet.
Perfekt mix.
Det kommer att gå bra för henne.
Mjuk som sammet.
Baj baj lav jooo
säger hon och ler.
Ha en finfin dag!
Vi ska utmana, vi ska vara vilda, vi ska möta våra demoner,
ut och jaga myror...

tisdag 15 juni 2010

Home sweet home!

Jag är hemma!
Jag och barnen är HEMMA!
Hemma i Viken.
I vårt mysiga och fantastiska Viken.
I Viken där grannarna, som har en extranyckel, pyntar huset med blågula ballonger och girlanger och skriver välkomna hem!
I Viken där svärföräldrarna ställer in en vas med långa fina röda rosor för att välkomna oss.
Vi var aströtta halvtre i fredagsnatt, när vi öppnade dörren till vårt hem.
Det var så välkomnande och härligt att komma hem.
Plötsligt så var vi pigga och så glada.
Alla är så glada att se oss och solen skiner.
Allt är så grönt och vackert!
Vendela har börjat simskola och älskar det.
Vendela har hälsat på på skolan och älskar det.
Mollie har hälsat på på dagis och är väldigt skeptisk,
men kommer att älska det.
Oliver och Estelle har kommit och jag älskar att de är här!
På lördag har vi bröllopsyra!
Det är inte bara kronprinsessan och hennes prins som har bröllopsdag.
Jag och min prins har också det.
6-årig bröllopsdag.
Vi ska fira.
Vi ska ha bröllopsyra.
Jag ska kolla det kungliga och hålla i det okungliga.
Vi ska dricka bubbel och bjuda fin trerättersmiddag.
Mysig ska vi ha.
Vi är hemma!
Life is so gooooooood!

fredag 11 juni 2010

Sista dagen!

Det stora vemodet har inte kommit än. Det lär heller inte komma. Vi har haft fina år här. Och supertuffa. Jag ville nog egentligen lämna Holland redan förra våren. Vi hade människor i omgivningen som sårade mig oändligt djupt. Jag hade nog aldrig kännt mig så oerhört sviken av någon. Någon som jag litade på, spred skvaller och andra elakheter om mig. Det tog lång tid att komma över. Nästan som när det i ungdomen blev slut med en kille, så blev det här slut på en vänskap. Där man delat allt. Haft roligt och sorgligt tillsammans. Jag skulle än idag aldrig hänga ut henne. Jag skulle aldrig sprida vidare hennes förtroende. Ett förtroende är ett förtroende. Men att låta en gammal oförätt ligga kvar i hjärtat skadar bara ens eget hjärta, så jag försöker alltid blicka framåt. Har förlåtit. Har gått vidare. I slutänden är det ju bara jag som ansvarar för vad jag låter tynga mig. Men vi lär aldrig dela ett förtroende igen.
Hur som helst är jag glad att jag stannade. Det sista året har vi haft det jättebra här. Vi har trivts och det känns som att vi lämnar Holland med värme i hjärtat. Vi kommer att återkomma många gånger och vi har fått vänner för livet. In good or bad, in sickness and in health. Vänner. Vänner ska alltid lämna en varm känsla i magen när man skiljs åt.
Vänner ser man alltid till att träffa igen. Och igen. Så, det stora vemodet kommer inte. Nu ska jag packa det sista, ut och rasta tjejerna, fixa lunchen, sen så...
Sen köööööör vi!
Tot Ziens Netherlands
Heja Sverige!!!

torsdag 10 juni 2010

Saying my goodbyes...

Ni vet hur man klickar med vissa människor och inte alls med andra.
Undra vad det beror på?
Här har det faktiskt varit svårt att hitta klickar...
Men jag har några stycken faktiskt.
3 st klickar. Efter ett möte eller telefonsamtal så har man alltid en varm känsla i magen. Man kanske har pratat om ledsama saker, men känslan är ändå varm. Man avslutar alltid mötet eller samtalet med ett skratt eller leende.
En självklar är Maggan, eller ja, hon heter ju Margie och är holländska, eller ja, hon har bott här i 20 men är indonesiska från början. Vi planerar en gemensam resa till hennes superhärliga föräldrar i Indonesien. Sommaren 2012 lutar det åt. Kanske åker vi till Spanien tillsammans nästa vår. Vi kommer DEFINITIVT att alltid hålla kontakten!
En annan självklar är ju Alexandra, min svenska väninna som har funnits här i alla tre åren, men som det ändå tog två år att klicka med. Varför? Det är svårt att svara på. Vi orkade inte vara så sociala, med en sjuk liten bäbis och så. Man höll fast vid de vänner man hade, vilket i efterhand visat sig var jättedumt, och orkade inte knyta nya kontakter...men de brukar bila till Sverige och passerar då Viken, så vi kommer att ses. Plus att vi kommer att fira nyår ihop.
Federica från Rom är en tredje. Fed. träffade jag redan i början. Hon var gravid samtidigt som mig. Hon hade det rörigt. Jag hade en sjuk bäbis. Vi har knappt hunnit träffas under dessa tre år, men vi har hållit kontakten. Det var hos henne vi var i söndags på barnkalas. Hon flyttar hem till Rom i sommar. Kommer att sakna henne jättemycket. Men vi kommer att Skypa. Jag ska dit i oktober. Har en känsla av att vi kommer att träffas mer när vi inte bor i samma land...
Camilla är också en god vän! Vi har bestämt att fira nyår ihop. Varannat år hos oss. Varannat hos dem. Med Alex och hennes familj. Najs.
Ulle är en annan fin. Hon är ärligheten själv. Vi har också träffat alldeles för lite. Vi växte upp inte alls långt ifrån varandra. Uppskattar henne mycket. Ulle kan man lita på. Jag hoppas verkligen att vi ses igen. Och att vi kan hålla kontakten.
Lotta gillar jag, men känner henne inte så väl. Våra vägar har också korsats hela tiden dessa tre åren. Men vi har inte umgåtts så mycket. Hon jobbar med mannen. Hon kommer också med ikväll.
Sen har vi andra vänner. Igår var vi hos Maria och hennes familj. Det var i deras hus vi bodde i Södertälje. Vendela kommer att sakna deras flickor jättemycket. Vi ses när vi åker upp till Stockholm, eller de kanske kommer till Viken.
Idag är dagen G.
Dagen Goodbye.
Idag ska jag träffa dem.
Inte Fed. hon är Rom.
Vi säger inte hej då!
Vi säger vi ses.
Tot ziens.
Jag gillar inte att säga hej då...

onsdag 9 juni 2010

Follow your dream!


Mycke viktsnack. 4 kilo väck på 9dagar. Helt ok. Men så hade jag också gått upp 6 kilo sedan förra sommaren. Fatta själv om jag hade fortsatt så. 60 kilo till på min kropp när jag fyller 50???? Det är inte riktigt så jag visualiserar min framtid...!

Det var väl inte riktigt så här jag skulle se ut heller, när jag som 20 visualiserade mig själv som 40 åring. I 20 år har jag haft en plan att sköta om min kropp och bli stark och hälsosam. Jag har faktiskt inte råd att slarva bort 20 år till. Det skulle betyda +120kilo när jag fyller 60...ja, ni fattar vart jag vill komma.

Nåväl, nu går det iallafall på rätt håll! Skönt.

En som inte har problem med vikten är ,vår kompis, Beppes dotter.
Vacker som en dag dessutom!

Maja Majskär.

16 år är tösen och ska tillbringa sin sommar på catwalken i Paris.

För Maja kommer det att gå jättebra, fastän hon är ung.
Hon har nämligen väldigt kloka föräldrar som stöttar och hjälper henne helhjärtat.
Så här enkelt ska livet vara.

Follow your dream.
Love
Pia

tisdag 8 juni 2010

Tröööögt

Förresten så går det trögt.
Är på dag 9 och fortfarande inte mer än 3,5 kg.
Egentligen kanske det är o.k på 9 dagar.
Men det började ju så himla bra.
Det är bara bita ihop.
Är det 13 dagar så är det!
Wish me luck
P

Heja Sverige!

Min väninnas dotter fyllde 21 och vi var bjudna på hennes fest.
Men dessvärre var vi i Stockholm då.
Jag ville ge henne ett minne från oss.
Hittade denna fina, handmålade, skålen från Sagaform på Åhléns för en rimlig peng.
Visst är den fiiin.
Nu vill jag nästan ha en egen, men inser i min sorteringsiver
inför flytten att vi har alldeles för många saker.
KÖPSTOPP!
Det fanns också en jättefin blå skål som hade sverigekartans konturer!
Det är mig de kallar lilla vill ha...
Ha det bäst
Kram kram

måndag 7 juni 2010

Måndagsblues...

Dag 8.
Åtta dagar i askes.
Åtta dagar med ägg, morötter, broccoli och stek.
I fredags hade jag gått ner 3 kilo.
Idag, dag 8 har jag gått ner 3,5.
I helgen har det gått trögt tydligen.
Konstigt.
Vi hade fest i lördags.
Massor med folk.
Massor med mat.
Massor med dricka.
Åt ingen mat.
Drack 1 glas vitt vin.
1 litet glas.
Vi åt vår kyckling som stod på menyn, innan gästerna kom.
That´s it.
Inget mer.
INGET.
Det var rent plågsamt att städa undan allt där på morgontimmarna.
Magen skrek och där var allt gott mitt framför ögonen.
Duktiga var vi.
I går var vi på Italienskt barnkalas.
En härlig tillställning med en massa barn och deras mammor OCH pappor!
En massa massa gott!
Jag drack bubbelvatten!
That´s it!
Men det går ändå trögt.
Nu är det bara att hålla ut.
På lördag är det klart.
Då ska vi grilla med grannarna.
Det står en halv kyckling och sallad på menyn.
Det går ju finfint.
Känner mig lite smalare iallafall.
Kläderna stramar mindre.
Så himla skönt.
Ha en mycket skön dag!
Puss å kram
P

fredag 4 juni 2010

Freaky friday...

Den här dieten är allt som ryms i min lilla hjärna just nu.
Jag ber om ursäkt.
Middag igår var en riven morot, ett ägg och keso.
Gott faktiskt.
Keso och riven morot är en underskattad blandning.
Frukost idag, inget kaffe - jag fuskar och dricker kaffe, och en riven morot med citron.
Min man lagade frukost idag.
Mys.
Han brukar iofs göra det.
Men vart jag vill komma är.
3
Alltså 3 kilo.
Japp.
Du läste rätt.
3 KILO har jag tappat sedan i måndags.
Vad sägs om det.
Det är inte klokt.
Jag blir helt yr.
Förmodligen av hunger, men jag vill tro att det är lycka,
lycka över att snart känna mig bekväm i kläderna.
Slippa köpa en storlek större än jag brukar.
Kanske komma i de där jeansen som jag gillar.
Det här går ju förvånansvärt bra.
Varför har det inte funkat innan.
Alla gånger jag försökt hålla igen har jag fixat en eller max två dagar,
innan jag knaprat i mig nåt onyttigt.
Nu är det askes och det har funkat i 4 dagar.
Konstigt.
Men för guds skull, håll tummarna.
Håll tummarna för det är 9 (shit va mycket) dagar kvar...!
All kärlek
P

torsdag 3 juni 2010

Hjälp!

Hjälp! Vilken dag!!!
Min gudomliga frukost är densamma som igår.
Känns gott att gnaga på något.
Gårdagens middag med broccoli och tomat var inte så speciellt inspirerande...!
Idag blir det en liter juice (!) och 3 dl naturell yoghurt till lunch! MUMS!
Men när man äter, läs dricker, lunchen så kan man ju se fram emot den fantastiskt kulinariska middagen som består av riven morot, ett hårdkokt ägg och keso.
Jag kommer att somna proppmätt!!!
I love my diet!!! NOT!
Håll tummarna för mig! Det lär behövas!
Igår fuskade jag och tog gurka till salladen på lunchen. Det börjar gå utför! Så hjääääälp!
Stor kram till dig!
P

onsdag 2 juni 2010

Onsdag i Den Haag

Rostad macka utan nåongting på.
Låter det torftigt.
Ja det är det kanske.
Men idag var det gudomligt.
Jag och mannen satsar på beach 2010.
En månad med alldeles förfärligt många restaurangbesök har inte direkt minskat midjemåtten. Danske Rigshospitalet är vårt sitsta desperata rop på hjälp...
Ingen frukost på två dar.
En kopp svart kaffe med en sockerbit.
I morse smakade den torra tråkiga mackan gudomligt.
Nu är det bara 11,5 dagar kvar...!
Några utan frukost, några med.
Stor frukost - en rostad macka.
Puh!
Vi ska hålla ut och hålla igen!
Tot Ziens!
P

tisdag 1 juni 2010

Maj månad

Hur sammanfattar man en månad i ord? En månad på resande fot. En månad i en överpackad resväska. En månad i olika klimatzoner. En månad är en lång tid. En månad går väldigt snabbt. Det ska inte ta så lång tid att läsa ett blogginlägg, så jag lägger upp min månad i bilder. Maj månad gick snabbt. Maj månad var härlig. Ett äventyr.
En sann djurvän i Kungsträdgården!

Prusiluskan på Junibacken.

Nyfiken liten på Tom Tit i Södertälje.

Nyfiken stor på Tom Tit

Gaudi´s härliga byggnad i Barcelona där jag var på tjejhelg.

Nybadade i inomhuspoolen i ett blåsigt Marbella som senare visade sig från sin absolut bästa sida! Vädret och allt annat var underbart!!!

Marbella är fantastiskt fint!
Mollie lekte mest i sin lilla balja brevid poolen. Men det var o.k att vara i poolen också...

Mollie är en skojig liten människa. Hon hittade en egen "stitta" och där ville hon sitta kvar och titta på pippin...

Vi hyrde bil och åkte ner till Gibraltar.
Det ligger ca 8 mil söder om Marbella, endast 14 km från Afrikas kust!

På Gibraltar finns de enda vilda aporna i Europa. Man bör inte klappa dem...
Mollie fyllde 2 denna dag och var lika vild som aporna...över att träffa dem...

Vi åkte till Ronda, som är en gammal bergsby som ligger uppe på en klippa.
Otroligt vackert!

Vi njöt av att köra nerkabbat!
Min MC-åkande man insisterade på Cab, med motiveringen, "så nära MC man kan komma, utan att åka MC..." Såhär i efterhand ett toppenbra val!!!
På Málaga flygplats i söndags! Nu är vi tillbaka i Haag och om 12 dagar lämnar jag och tjejerna Haag för att flytta hem till vårt kära Viken...!
Ha det bäst!
P


tisdag 18 maj 2010

Vänner!




En alldeles fantastisk helg hade vi i Barcelona.
Vi - fem fyrtiotaggare som spar 100 kr i månaden och åker på härlig resa vart femte år.
Vi behövde inte lägga en krona på hela helgen.
Även om det är våra egna sparade kronor så känndes det speciellt att kunna äta gott och lyxa utan att öppna plånboken!
Vi har känt varandra sedan lekis.
Vi kan varandra.
Vi tar varandra för vad vi är.
Vi känner aldrig av tiden som passerar mellan våra möten.
Det känns alltid som att vi sågs igår.
Vi är vänner.
Goda vänner.
For good and bad, in sickness and in health.
Mycket har vi skrattat!
Ingen gråt denna gång. Jo kanske lite.
Men i stort sett mest glädje och skratt.
Härliga Ann-Sofie, som bor i Spanien hade fixat så mysigt för oss.
Vi fick vinprovning och en fantastisk måltid.
Guidning i Barcelona och goda minnen!
Oj vilken helg.
Den tar tid att smälta.
Vi är som vi är allihopa, och har också pikat varandra för detta,
men också insett att vi gillar varandra för att vi är vi.
Jag är jag.
Du är du.
På gott och ont.
Vi väljer att se det goda.
Fina vänner har jag. J
ag är väldigt lyckligt lottad.
Tack fina fina ni för att ni finns och för att ni är ni!
Nu har jag surrat klart!
Det var bara det jag ville säga!
All kärlek
Surriga Pia...


torsdag 29 april 2010

Lämnar Holland

I morgon lämnar vi Haag och blir borta en månad.
När vi kommer hem igen är det 2 veckor kvar i Haag.
Tänkte att nu när vi ändå flyttar så kan ni få en liten inblick i vårt hem...
detta rum är jättestort och det bästa med lägenheten.
Ni ser halva rummet.
Kanske den bästa delen av rummet.
Det var det här rummet som jag förälskade mig i när vi var på husjakt här.
Vi var inte här på visning.
Vi var här på middag.
De skulle flytta hem till Sverige.
Jag sa bara att här vill jag bo.
Och det var tur det.
För vi hade åkt runt i en vecka med en mäklare och
tittat på alla möjliga skruttiga hus som var fula och dyra.
Hade lite panik där på lördagkvällen när vi inte hittat något.
Boendet är jätteviktigt tycker jag.
Jätteviktigt att man trivs i sitt hem.
Hur skulle det annars ha varit att bo här i 3 år om vi inte hade trivts här hemma...?
Hur kunde vi ha en sån tur!!!
Den röda soffan, som jag älskar...blev väldigt sliten i flytten hit.
Men dumt nog så sa vi inget.
Grrrr vad arg jag blir på mig själv!
Nu har tyget gått sönder, så den följer tyvärr inte med hem...
En liten Haagglimt!
Snart är det över.
Vad ska min blogg heta då?
Vardagiviken?
Vikenvardag?
eller fortsätta heta
Vardagihaag
Har inte bestämt mig än...!
Svåra beslut... ;-)
Ha en fin fin dag!
Varm kram
P

onsdag 28 april 2010

Dessa MEN...

Jag gör fotoböcker.
Tycker att de blir ett väldigt trevligt minne att ha med sig härifrån.
Jag har ett program i datorn och så bara matar man in bilderna och klipper och klistrar lite, lägger in bakgrunder osv.
Vet att det finns något motsvarande i Sverige.
Jag tycker att det är jätteroligt att göra böckerna och att de blir jättefina.
MEN.
Det där rackarns menet.
Förra sommaren gjorde jag 3 böcker på en vecka tror jag.
Det var ett års fotografering som skulle in i album.
Mycket jobb.
Tänkte att nu ska jag aldrig halka efter mer.
Så jag påbörjade albumet från vår resa hit efter sommaren.
Besök på Legoland osv.
Men sen dess har det inte hänt nå´t.
Är fortfarande ett år back.
Nu är det bara att ta tag i det.
Jag har liksom två veckor kvar i Holland.
Och ska liksom resa i en hel månad nu.
Då blir det liksom MYCKET bilder.
Jag har visst lite jobb att göra...!
Ha det bäst!
Kram
P

tisdag 27 april 2010

Sjukt mysigt...

Manneken Pis
Del av Europaparlamentet
Ett parti UNO i väntan på roomservice...
Mysig gränd

Grote Markt

Europakommisionen
Vi hade en mysig helg i Bryssel, trots att jag fortfarande är sjuk.
Vi gick runt i den mysiga staden och insöp atmosfären.
Vi satt på en uteservering och insöp atmosfären.
Vi körde runt och tittade på EU-byggnader och insöp atmosfären.
Vi satt på hotellrummet och spelade UNO och insöp atmosfären.
Vi beställde roomservice och insöp atmosfären.
Var så trött att jag inte orkade gå ut och äta, men det var ett mysigt alternativ..
Insåg när jag pratade med en kompis, att jag nog är lite udda.
Eller kanske att våra resor är lite udda.
Hon hade varit i Bryssel en gång och tyckte att det var väl inget.
Manneken Pis och o.k shopping och sen var där inget mer.
Paris är ju mycket bättre, på alla sätt. Tyckte hon.
Jo, jag håller ju med. Jag är ju oerhört svag för Paris. Men vi gillar Bryssel.
Eller kanske Happaranda. Är faktiskt lite nyfiken på Happaranda. Har aldrig varit där.
Helt ärligt är jag lite sugen på en myshelg i Happaranda. Kanske var det inte själva Bryssel vi njöt av. Kanske var det att vara på en ny plats. Kanske var det att vi var lediga tillsammans. Kanske var det nyfikenheten som blev lite stillad. Kanske njuter vi ganska mycket av livet i stort. Kanske njuter vi av det lilla i livet.
Här i Haag rustas det för drottningens födelsedag. Det är oranga lampor överallt och tivoli i halva stan. Vi gick en runda i går kväll med tjejerna. Det var jättemysigt. Kanske behöver inte vi så mycket för att vi ska tycka att det är mysigt. Jag kanske ska sluta att berätta om mina resor. Kanske tycker jag att det är mysigt överallt. Kanske är jag en väldigt dålig mätstock på vad som är ett bra resmål och vad som är ett dåligt.
Livet är en resa.
Man ska njuta av den resan.
Är den inte njutbar kanske du är på fel plats...
Ha det bäst!
Bara du vet vad som är bäst för dig!
P







måndag 26 april 2010

Mollan


Mollie är en härlig prick! Hon kör på sitt. Alltid. Hon har tillochmed ett eget språk. Alla ord slutar med -an och beskriver ordets egentliga betydelse. Här kommer ett smakprov.

Mamman. Pappan. Bellan. (Vendela) Ganska självklart och inte konstigt alls.

Sittan betyder stolen. Åkan betyder rutchkanan. Kissan betyder pottan. Skonan betyder skorna. Ätan betyder bordet. Liggan betyder sängen. Läsan betyder boken. Borstan betyder borsta tänderna. Ja ni fattar.

Idag är hon lycklig. Hon och Vendela fick nya skor igår. Hon var så lycklig att de skulle på innan frukost. Hon är så söt och go´.

Ha en bra dag, vi ska till lekan.

Kram

P