Home Sweet Home

Den lilla tavlan, som blev helt tokig här i bloggen, är egentligen jättestor.

Den mäter nog 2x1,5 meter.

Den är hela familjens favorit.

Vi pratade om vad man skulle ta med sig hemifrån om man bara fick lov att välja en sak.

Alla svarade samma.

Alla var rörande överens.

Alla skulle ta tavlan.

Den är mäktig.

Den passade mycket bra till vår röda soffa, snyft...

Den nedre bilden är vad vi vaknar till varje morgon.

Det är min nya favorittavla.

Den går ju inte att ta med förståss.

Vi får njuta av den så länge vi bor här.

Vårt hus är ju alldeles för litet för oss,

men den här tavlan lämnar man inte i första taget!

Home sweet home!

Puss

Piaf

En dag på stranden!

Man ligger där på stranden och blundar.

Solen värmer.

Vinden svalkar.

Det pratas och skrattas överallt.

Långt borta i bakgrunden hör man havet.

Livet är underbart!
Ha en härlig dag!

Fin present!

Ni vet hur svårt det är att önska sig något.

Iallafall när man får frågan.

När man inte får frågan så har man rätt så många saker man önskar sig.

Carina måste ha läst mina tankar eller något sådant.

Hon fick iallafall in en fullträff.

En önskan som jag önskat ett tag men glömt bort att jag ville ha.

Nu önskar jag mig inget mer.

Inget mer än kärlek och sundhet hos nära och kära.

Det är allt.

En blygsam liten önskan...!

Jag ska berätta varför jag önskade den.

Jo, för det är så viktigt för mig att alla ska känna tillhörighet och gemenskap i familjen.

Även de som inte bor här.

Alla ska veta att de har en plats här.

Lika mycket plats som alla andra.

Och är lika viktiga.

Jag och mannen är grunden, fundamentet i det här hemmet.

Alla barn ska känna sig lika välkomna.

Det är viktigt.

Superviktigt.

Utifrån sett kanske löjligt viktigt.

Men för mig är det livsviktigt, inte för min skull, utan för barnens skull.

Det vill jag ge dem.

Det vill vi ge dem.

Denna gåvan utstrålar samhörighet.

Gemenskap.

En familj.

Här hos oss.

Denna familjen.

Jag blev så lycklig att jag nästan grät.

Den var så fin.

Så perfekt.

Det var det första Jonathan såg när han kom.

Fint sa han.

Jättefint.

Tror han kände det också.

I love it.

I love them.

All of them!

All kärlek.

Och och och!

P

Vackra hjärtan

Alltså jag är en rätt så vanlig mamma.

Alldaglig.

Ingen bullmamma.

Ingen lattjolajbanmamma.

Vanlig.

Lite tjatig ibland.

Lite för snäll ibland.

Lite för skarp och skällig ibland.

Typ vanlig.

MEN jag har fått så vackra barn.

De är liksom vackra på insidan.

Skönheter.

Vore det en topmodeltävling som korade inre skönhet, skulle de vinna hela bunten.

Så är det.

Och jag är oerhört stolt för att det är så.

Ibland ligger det dem själva till last förståss, men jag tror på kosmisk rättvisa.

Det goda vinner alltid.

Vi åkte förbi ett hus som hade flaggan på halvstång.

Vendela undrade varför och jag berättade att de hade sorg och att någon hade dött.

Åh nej vad sorgligt, ligger det någon död därinne, undrade hon.

Nä, sa jag det kanske är en mormor eller farmor eller annan släkting som har dött.

Hon hörde bara att det var någons mormor som hade dött...

Åh sa hon.

Då skulle jag spreja ett hjärta.

Hurdå menar du, frågade jag. På flaggan eller?

Nä, sa hon.

Jag skulle spreja ett stort hjärta på marken så att mormor i himlen kunde se det.

Är det inte vackert?

Top model 2010 inre skönhet edition...!

We have a winner!

All kärlek

P

Ordets makt

Ful och tråkig?

Tänk vilken makt orden har.

Det är de som kan såra, sänka och kränka en människa.

Men ord har ju så väldigt olika betydelse för olika människor.

Olika koder i olika familjer tillochmed.

I mannens familj slösar man med kärleksord.

Det är härligt.

Men man kan också säga hårda ord fyllda med kärlek.

I början tyckte jag att det var galet.

Nu märker jag det inte ens.

Skojar och säger till exempelvis Vendela att hon är ful och tråkig.

Men hon är uppvuxen med det och får oftare höra att hon är snygg och smart...

Vi slösar med kärlek till barnen.

Fina ord.

Goda ord.

Positiva ord.

Om någon i skolan kallar henne ful eller tråkig kommer hon att le.

Det är som en droppe på en fågelvinge.

Den rinner rakt av.

Man ska vara försiktig med ord.

Man ska vara varsam vilka ord man använder till sin partner.

Eller alla sina nära och kära.

Ibland kastar man ur sig galna saker i vredesmod.

Men man måste faktiskt också ge varandra en rättvis bedömning.

Menar den andre vad den säger i vredesmod?

Menar jag vad jag säger i vredesmod?

Förmodligen inte.

Man får vara försiktig med vilka ord man använder.

Men man måste också välja vilka ord man suger åt sig och låter såra sig...

Se en helhet.

Är det en ond människa jag talar med som vill göra allt för att såra mig?

Är det en kärleksfull människa i affekt som förmodligen inte alls vill såra någon?

Ordet har makt.

Hantera det varsamt!

All kärlek

P

Goda grannar!

Hur mycket är det värt med goda grannar?

Det är värt hur mycket som helst.

Vi har så underbara grannar.

Mina barn kliver in och känner sig som hemma.

Jag känner mig också som hemma.

Fast det är klart. Allt är spegelvänt.

Vi bor i parhus och då är det nog extraviktigt.

Vi har extratur med våra grannar.

Våra grannar är toppen.

Det är förresten våra förra grannar också.

Det är så det ska vara.

Vi försöker också vara bra grannar.

Om alla försöker så blir det ju superbra!

Goda grannar är det som gör skillnad.

Allt blir så mycket enklare.

Och roligare.

Ha en fin dag.

Kram